Bunkerslaget som faktiskt fungerar

Bunkerslaget är det enda slaget i golf där bollen inte ska träffas. Det är precis där de flesta amatörer misslyckas, och på tre detaljer som en halvtimmes träning rättar till: bladet, ingångspunkten och fullföljandet.

Det hjälper att veta varför slaget fungerar som det gör. Sulan på en sandwedge har bounce, en vinkel som får klubban att glida genom sanden i stället för att gräva ner sig. Så länge bladet är öppet gör bouncen sitt jobb; så fort bladet är stängt gräver framkanten ner sig och bollen blir kvar. Allt annat följer av den principen.

Öppna bladet innan du tar greppet

Ordningen är avgörande: öppna bladet först, ta greppet sedan. Den som greppar normalt och vrider klubban efteråt stänger bladet igen genom svingen, eftersom händerna återvänder till sitt vana läge.

Hur mycket öppet? För ett normalt läge i torr sand är tumregeln att framkanten pekar ungefär mot klockan tio, tillräckligt för att en slant ska ligga kvar på bladet. Det känns överdrivet och är det inte: det öppna bladet är vad som får bollen att gå upp, inte ditt försök att skopa upp den.

Och eftersom ett öppet blad ökar den effektiva loften går bollen kortare. Det är därför ett bunkerslag kräver mer fart än en pitch på samma distans, och därför spelare som försöker vara försiktiga lämnar bollen kvar i sanden.

Fem centimeter bakom, och fortsätt

Klubban går ner i sanden ungefär fem centimeter bakom bollen och skjuter ut ett sandlager som tar med bollen. Bollen lämnar bunkern på en kudde av sand och rör aldrig bladet.

Att fullfölja är inte valfritt. Den som bromsar in mot bollen tappar sanden och lämnar bollen kvar, vilket leder till ett hårdare försök nästa gång och en boll som flyger över green. Accelerera hela vägen till avslutet, varje gång, och styr längden med svingens längd i stället för med kraft.

En praktisk referens: för en utspelning på tio meter är en sving till höfthöjd med fullt avslut ungefär rätt. Det låter mycket för tio meter, och det är precis poängen.

Uppställningen

Fötterna lätt nedgrävda för stabilitet, tyngden på främre foten och kvar där, bollen något framför mitten. Att gräva ner fötterna gör mer än att stabilisera: det berättar hur djup och hur fast sanden är, gratis information innan du svingar.

Och så det vanligaste felet: kroppen följer fotlinjen, bladet pekar mot flaggan. Den som öppnar bladet men riktar kroppen rakt mot flaggan skickar bollen långt åt höger; den som öppnar kroppen men vrider med bladet gör allt arbete förgäves. De två hör ihop.

Övningen som lär ut det

Dra en linje i sanden, utan boll. Gör tio svingar så att sanden lämnar bunkern exakt från linjen, varken före eller efter. Först när tio i rad fungerar lägger du en boll fem centimeter framför linjen, och ändrar i övrigt ingenting.

Den övningen slår all videoanalys, av ett enkelt skäl: den tar bort bollen ur huvudet. Nästan alla bunkerproblem kommer ur viljan att träffa bollen, och en linje i sanden ger dig ett mål som stänger av den viljan.

Tio minuter i veckan räcker. Det är ett av få moment i golf där ett litet antal repetitioner ger ett tydligt och bestående resultat.

Blöt sand i maj

Tidigt på säsongen är sanden packad och ofta fuktig under ytan, och samma sak gäller efter regn i augusti. Då arbetar bouncen mot dig: sulan studsar mot det hårda underlaget och framkanten träffar bollen på mitten, med ett lågt raketskott som resultat.

Korrigeringen: stå något närmare bollen, öppna bladet mindre och gå ner lite brantare. Samma bunker i torr, lös sand kräver motsatsen: mer öppet blad, flackare sving, mer sand.

Provsvingen utanför bunkern berättar vilket av de två du har. Ta den i ruffen bredvid sanden, känn hur hårt underlaget är, och titta på fotavtrycken i bunkern: djupa avtryck betyder lös sand, ytliga betyder packad.

Fairwaybunkrar: tvärtom

Här träffas bollen först. En klubba mer än distansen kräver, bollen något bak, fötterna knappt nedgrävda, lugna ben och en trekvartssving som söker ren kontakt i stället för längd.

Valet före slaget är viktigare än tekniken. Titta på bunkerkanten och fråga dig vilken klubba som säkert går över den, inte vilken som når green. Den som attackerar green från en fairwaybunker i stället för att ta sig tillbaka till fairway förlorar fler slag på en säsong än på något annat enskilt beslut.

Nedpluggat läge

Ligger bollen halvt nergrävd vänder allt: du stänger bladet i stället för att öppna det, slår brant ner bakom bollen och struntar i avslutet. Bollen kommer ut lågt, utan spinn, och rullar långt.

Det är normalt och ska räknas med. Sikta på green och inte på flaggan, och acceptera att bollen kan hamna på andra sidan. En boll som från ett nedpluggat läge når green är ett bra slag, oavsett var den stannar.

Regler som gäller i sanden

Sedan 2019 får du plocka bort lösa naturföremål som löv, kottar och stenar ur bunkern, vilket i svensk höst är värt ett slag då och då. Du får däremot inte testa underlaget, röra sanden precis framför eller bakom bollen, eller nudda sanden i backsvingen.

Att luta sig mot klubban i sanden räknas dit, och det är den vanligaste oavsiktliga överträdelsen. Och kratta efter dig, in och ut från den låga sidan: ett fotavtryck i en bunker är precis det problem du själv nyss hade.

Längden, som ingen tränar

De flesta klarar till slut att få ut bollen. Det som skiljer är längdkontrollen: en bunkerutspelning som stannar tre meter förbi flaggan i stället för tio meter kort är skillnaden mellan en räddad par och en trippelputt.

Styr längden med svingens längd och håll farten konstant, precis som i en pitch. Tre lägen räcker: halv sving för tio meter, trekvart för tjugo, full för trettio. Träna dem i tur och ordning med tre bollar var, och du har ett system i stället för en förhoppning.

När du hellre puttar

På många svenska banor är bunkerkanten låg och gräset framför greenen kortklippt, och då är puttern ett fullt legitimt val ur en flack bunker med fast sand. Det ser inte snyggt ut och det ger fler bollar inom två meter än en dåligt träffad wedge.

Villkoren är tre: låg kant, fast underlag och ingen ruff mellan bunkern och greenen. Är något av dem inte uppfyllt spelar du wedgen. Men den som aldrig ens överväger puttern lämnar slag efter sig i höst och vår, när sanden är packad och kanterna låga.

Var du tränar det här i Sverige

Det verkliga hindret är tillgången. Många svenska anläggningar har en övningsbunker vid korthålsområdet, men den är stängd eller under snö en stor del av året, och en del klubbar reserverar den för medlemmar.

Fråga i receptionen innan du köper en bollkorg: finns det sand på övningsområdet och är det öppet? Den enda frågan avgör var du tränar ditt närspel hela säsongen. Banregistret på golf.se visar vilka anläggningar som finns nära dig, och pay and play-banor och större golfcenter har oftast ett komplett övningsområde och säljer dagkort utan runda.

Blir bollen kvar i sanden oavsett vad du gör, låt kontrollera bounce och grind på din wedge innan du tvivlar på tekniken. Verkstäderna hos Dormy och Golfstore gör det, liksom de flesta klubbtränare, och en wedge med för lite bounce i blöt svensk sand är ett materialproblem och inte ett svingproblem. Panxis Golf har ingen affärsrelation med de nämnda butikerna eller anläggningarna.

Det du tar med dig

• Öppna bladet före greppet, annars stänger det sig i svingen.
• Gå in fem centimeter bakom och fullfölj hela vägen.
• Kroppen följer fotlinjen, bladet pekar mot flaggan: båda, inte ett av dem.
• Blöt sand: mindre öppet, brantare. Torr sand: mer öppet, flackare.
• Fairwaybunker: först kanten, sedan green.

En halvtimme med en linje i sanden gör mer för scorekortet än en ny wedge, och det kostar priset av en bollkorg.

Var det märks på banan

Tre banor ur vår katalog som är kända för sin sand.

• Halmstad Golfklubb: Bildad 1930, banan i Tylösand från 1935 av Rafael Sundblom: två banor med par 72, Norra rankad etta i Sverige 2005 och värd för Solheim Cup 2007.
• Ulriksdals Golfklubb: Range 1969, arton hål 1975, klubb 1986: par 60 över 2 970 meter en drive från Stockholms innerstad, med små och väl inbunkrade greener.
• Bro-Bålsta Golfklubb: Grundad 1978 av Peter Nordwall i Upplands-Bro: par 73 över 5 985 meter, en niohålsbana intill, och greener som spelare kallar Sveriges största ondulerade.

Vi har inte spelat dessa banor; varje sida säger vad den bygger på.